Rumpled!

Ops! Fick jag dig att titta en extra gång? Bra. För visst är de snygga, mina nya Rumpled! :) 

Mönstret till Rumpled! kommer från boken SOCKTOPUS 17 pairs of socks worth showing off av Alice Yu. Och ja, för den trogne följaren, så har jag faktiskt gjort dem en gång tidigare, för länge sedan. Kolla HÄR! 

Som vanligt fastnar jag gärna vid sockor och gärna sockor som stickas i tunna garner, så även denna gång. Jag har använt mig av Drops Fabel i färgen Cerise och jag har stickat med strumpstickor 2,5 mm, vilket har blivit min absoluta favoritstorlek. 

/Ulrika 

Far into the forest

För ganska länge sedan sprang jag över Far into the forest av Kerstin Hall på Ravelry och blev stormförtjust i mönstret, la det till mina favoriter men också i glömska. Det var först för några veckor sedan jag kom att tänka på det igen och kände suget att sticka. Hemma hade jag Drops Fabel i turkos och senapsgul som fick bli färgerna till detta par. En kombination som för mina tankar till gamla träningsoveraller i 70-talssnitt. Inte på något sätt illa. :)

Mönstret är ett toe up-mönster och nog var det allt väldigt pilligt att få till de första varven måste jag medge. Jag stickade med strumpstickor 2,5 mm och kanske hade det varit enklare att sticka med rundsticka när jag gjorde tån. Det blir ju något följsammare. 

Far into the forest var en utmaning för mig på många sätt. Dels är jag inte helt bekväm med att sticka från tån och upp, jag har helt enkelt inte tränat så mycket på det, och jag tycker inte att jag fick till hälkilen jättebra. Det kan bero på att jag inte fick till låsningarna mellan maskorna ordentligt, eller så tänkte jag fel, jag vet inte vilket. Det var också en utmaning att hela tiden arbeta med två färger som hela tiden alternerar varandra, och till sist måste man hela tiden veta vart i mönstret man är. Det händer nämligen en hel del, hela tiden. 

Men mönstret blir snyggt. Riktigt snyggt. :) 

/Ulrika

Tez Toothless Hoodie

Om du också vill bli ett glatt barn som hoppar runt där hemma, kan du enkelt klicka HÄR och följa instruktionerna, eller så kan du fortsätta att läsa följande inlägg och förstå varför. 

Hela historien med Tez Toothless Hoodie tar sin början i Stadsbibliotekets restaurang. Över en linssoppa får jag nämligen en bild skickad till mig från en vän. Bilden visar en huva med formen av ett djur och det är ett barn som bär den och enat konstaterar vi att en sådan huva behöver inte nödvändigtvis vara bara till barn. I samma konversation berättar hon också att hon är barnsligt förtjust i draken Toothless. Där och då, mitt i linssoppan, bestämde jag mig för att detta kunde få bli en designerutmaning.

I min entusiasm köpte jag snabbt garn till projektet, 400 g Drops Eskimo i svart, från den lilla nätbutiken Eks lilla bod. Jag hade många idéer där jag lekte med tanken om att sticka fjäll och dekorera med paljetter och nitar för att få huvan så draklik som möjligt, men ju mer jag funderade över hur jag skulle göra, desto mer började jag skala ner mina idéer. Jag ville ha den ren. Till slut hade jag en plan som jag kände var lite vuxnare, med en lite hängigare siluett som jag gillar. Men ett barn kom emellan och stickningen drog ut aningens på tiden, men ... idag kom följande meddelande:

Alltså....huvan... Den är helt otrolig!!! Jag hoppar runt som ett glatt barn här hemma. Den är UNDERBAR! Tack SÅ mycket!!!
"

Golden Wheat Cardigan

Jag trivs i kofta, så är det! Kofta kan till och med vara världens bästa plagg.

Mitt senaste tillskott i koftsamlingen är denna Golden Wheat Cardian från designad av Veera Välimäki. 

Jag har dock ändrat lite i ursprungsdesignen, bland annat har jag satt knappar längs hela knappkanten där förlagan endast har fyra knappar överst. Jag har förlängt den något för att passa mig.

Jag har gjort en annan raglan än den föreslagna, en raglan med omslag för att skapa detta hålmönster. Idén kommer från syster Ulrika och jag är mycket nöjd med hennes idé.

Jag har dessutom gjort hela koftan i slätstickning och inte rätstickning som mönstret egentligen bygger på. Jag tycker att slätstickning gör denna kofta rätta. 

Knapparna kommer givetvis från den fantastiska knappgarderoben jag har skrivit om i tidigare inlägg. Valet föll på en vinrödbrun knapp, en färg som märks men som inte sticker ut. 

Koftan är stickad i Drops Nepal i färgen Ochra, en favoritfärg bland många som träffas på samma stickcafé som vi går på. :) Färgen går till och med ibland under benämningen "stickcafégul". 

Detta är verkligen en kofta att möta hösten i! Jag är riktigt nöjd!

//Åsp Annika

Brambles i Fårö

För ungefär två och ett halvt år sedan stickade jag en mössa till min mosters väninna, och nu efter kyla, regn och tvättar har det gått hål på den. Så pass att det inte är någon idé att reparera den. Därför har jag beslutat mig för att göra henne en ny. Och eftersom hon inte på något sätt lever i en digital värld så är det fritt fram att publicera den, trots att jag tänker mig att den ska bli en överraskning. 

Jag har använt mig av samma mönster som den förra mössan, Brambles från Knitty.com. Mönstret är egentligen en basker, men jag har gjort om den till en mössa i stället. Jag stickade den med strumpstickor 3,5 mm med ett ganska kraftigt ullgarn som heter Fårö och det gick åt drygt 100 g. Om du vill se andra garnval jag gjort på samma mössa, men du klicka på Mosters Brambles, Gudruns Brambles och Monicas Brambles. 

/Ulrika 

Wendel i Regia

En Wendel till, du gjorde ju ett par för bara någon vecka sedan? Ja, men varför inte. Jag gillade ju dem faktiskt riktigt mycket. :)

Den här gången har jag stickat dem i självrandat Regia, men med samma stickstorlek, 2,5 mm,  och samma antal maskor och varv som DE FÖREGÅENDE. Mönstret kan du hitta HÄR. 

Då garnet som sagt är självrandat så ville jag försöka få till sockorna snarlika, sockorna blev således motsatta, men med ränderna på samma ställe. Lite extra gillar jag att hälen. :)

/Ulrika  

Lisas kofta i Nepal

Så hur gick det nu då med koftan? 

Först lite bakgrund. Jag har en kompis som inte verkar ha något emot att köpa grisen i säcken. Hon är lite smått vardagsgalen på ett kontrollerat sätt. Hon frågade mig för ett tag sedan om jag inte kunde tänka mig att sticka en kofta till henne, en rätt tjock, med rätt lång hals och rätt långa muddar, för det började ju bli kallt och hon hade inte hittat någon bra dito. Som vanligt hoppar jag gärna på sådana projekt och vi började prata över nätet, eftersom vi bor på lite olika ställen av världen, hur koftan skulle kunna se ut och vara. En massa tankar, idéer och mått hit och dit, och diverse tolkningar likaså, så finns det nu en kofta att skåda för värden. Men om den ser ut som min kompis visualiserade den, det har jag ingen aning om, men jag hoppas så klart att den där grisen nog kommer att duga. 

Koftan är stickad i Drops Nepal i färgen 3608, djup röd med stickor 5 mm. Knapparna heter Hagen och är gjorda i trä och är 25 mm i diameter. 

Flätorna har jag lånat från Rosamund's Cardigan.  

Så, återigen, hur gick det med koftan? Jo, jag tycker nog att det gått väldigt bra och hoppas nu bara att koftan kommer till användning och att den passar. 

/Ulrika

Wendel i jeansblå Admiral

Jag har under hösten stickat på en kofta till en gammal kurskamrat och god vän, men då det dröjde innan jag fick knapparna till tingesten så passade jag på att starta ett sockprojekt så länge. Och den som hängt med här på bloggen under åren har ju förstått att det här med sockor är lite av min passion. Så, jag råkade visst sticka som tusan och bli klar med dessa igår kväll. :) 

Och då kanske du undrar hur det gått med koftan. Jo, det har gått alldeles utmärkt, den är faktiskt också färdig, monterad och fäst. Och jag hoppas kunna fotografera den under dagen, men jag behöver lite hjälp för att få till det.  Så förhoppningsvis kommer bilder inom kort. 

Åter till Wendel. Wendel är ett gratismönster som legat i mina favoriter på Ravelry ett tag och jag har nu fick en liten sticklucka över så var det just det mönstret som poppade upp. Jag gillade enkelheten i det och gav det en chans. HÄR hittar du mönstret. 

Samtidigt hade jag ett passande garn att använda mig av i gömmorna - Admiral från Schoppel Wolle, färgen heter 4993 Jeans. Jag stickade sockorna med 2,5 mm strumpstickor men gjorde dem något kortare än mönstret angav, dock passar de till mina 39:or till fötter. 100g (ett nystan) räckte till dessa och då blev det 15 g över när jag var färdig. 

/Ulrika 

Fit well socks i Blue Diving

Enligt bäraren av dessa sockor finns bara EN sockmodell som är något att ha, med ALLA andra modeller är det något som felar, och det är Fit well socks som drar det längsta strået i alla kategorier. Men det är inte så enkelt som att sticka i vilket garn som helt, nej, de måste även vara stickade i Crazy Zauberball. I det här fallet Blue Diving. 

Sockorna är stickade med stickor 3 mm och det går åt ett nystan á 100g för båda sockorna. 

Om jag gjort några tidigare? Ja visst. Kolla HÄR! 

/Ulrika 

Lakeside i Café Flair, completed!

Redan när jag stickade Susannas Lakeside-sockor för snart ett och ett halvt år sedan så har jag varit sugen att göra ett par till. Och när tillfället dök upp, mitt emellan två projekt, så kunde jag inte riktigt värja mig. Precis som förra gången har jag använt mig av Zauberball, ett ullgarn med polyamidfiber i sig, ett av mina favoritgarner, mest för deras sköna färgkombinationers skull. Jag valde en färg som heter Café Flair och lyckades köpa två nystan under Garnkorgens VM-rea till 25% rabatt. Tjoho! :)

Mönstret heter som sagt Lakeside, och du kan hitta det HäR! Det är väl kanske inget projekt en drar igång som nybörjare, men med lite stickrutin så skulle jag tro att de flesta klarar detta, resultatet är helt klart värt mödan. 

Jag har stickat med stickor 2,5 och gjort sockorna lite längre än vad mönstret angav. Och för den som skulle vilja göra sockan vidare, så är det inga problem att välja att sticka med lite grövre stickor. 

Jag gillar helt klart designen, inte mist att spetsmönstret delar sig och löper över vaden där sockan är som vidast. Högst upp finns en stickade kanal ifall en skulle vilja sätta i en resår. 

Under foten och över tån är sockan stickad i slätsting och tån är självklart gjord med kitchener stich, den absolut finaste tån som jag allt som oftast använder till sockor. Bara en håller tungan rätt i munnen och ser till att ingen pratar med en när det är dags att sy den, så är det inget problem. 

Och nu, vidare mot nya stickhorisonter. Det har nämligen kommit ett paket ... 

/Ulrika