Karins döskallesjal

Jag har gjort det igen! Jag har virkat ännu en döskallesjal. Denna gång till en gammal kollega. Det är alltid lika kul att få hjälpa till med tillverkningen av olika plagg. Jag hänvisar dock denna gång till de andra sjalarna för detaljerad information om hur du gör dem och vilket garn jag använt. 

/Ulrika

The mitten that wind up the world

En stickkompis till mig berättade att hon tyckte att det var så svårt att hitta mönster till fina bäbisvantar. Och då drog jag mig till minnes att par vantar som jag stickade för dryga två år sen. Jag var helt säker på att jag inte skrivit ner hur jag hade gjort, men tänkte att jag nog kunde lista ut det genom att titta på foton av vantarna i fråga. Men döm om min förvåning, när jag en dag sitter och letar bland mina gamla mönster... skrynkliga anteckningar, det är ju... VANTARNA!

 

Jag stickade genast igenom anteckningarna och skrev ner dem till ett riktigt mönster. HÄR är de - vantarna som vrider upp världen!

Så min stickkompis fick äran att korrektursticka mönstret och mina provvantar skickades till en liten flicka.

//Annika (som numer kan titulera sig designer :-))

The road to the mountains of pyre

Egentligen skulle jag sticka ett par sockor, men när jag suttit i alldeles för lång tid utan att få till uppläggningen som jag ville, gav jag upp och förvandlade garnet till en krage i stället. Jag har använt mig av Zauberball i färgen Fuchsia och jag har stickat med stickor 2,5 mm i påfågelmöster. Du kan hitta mönstret till kragen HÄR. 

Knapparna är second hand. Assnygga om du frågar mig. :)

Påfågelmönstret gör att det bildas vågor i fägringen. Det får mina tankar att tänka på eld, varför namnet på alstret. 

/Ulrika 

Enchanted Mesa

Jag antar att det inte bara är jag som har en stick-crush på Stephen Wests mönster och när jag såg tröjan Enchanted Mesa var saken klar - jag ville omedelbart göra en variant till mig själv. Jag valde att göra den lite tightare, lite längre (både i kroppen och i ärmarna) och med polokrage istället för den draperade variant som var i angivet i originalmönstret. Och så här blev den, min tolkning av Enchanted Mesa - Tadaaa! 

Personligen gillar jag det asymmetriska i formen och ärmarna som börjar längre ner på kroppen. 

Jag har valt att sticka tröjan med rundstickor 4 mm med garner från Drops Alpaca. Även ärmarna har jag stickat med rundstickor, då med magic loop. Uppifrån och ner har jag använt 100 Natur, 8105 Isblå, 2916 Mörk Lime, 8903 Svart, 6205 Ljusblå, 2918 Mörk Turkos, 607 Ljusbrun Melerad och 501 Ljusgrå.

Jag har gjort extra långa ärmar. Så långa så att de sträcker sig över händerna. 

/Ulrika 

Emelies döskallesjal

För ca tre veckor sedan fick jag en förfrågan om att att göra en döskallesjal i julklapp till en nära bekant. Svaret var givet. Klart jag ville göra det! Då jag oftast stickar är det väldigt roligt att bryta av mig virkning. Denna beställning kom alldeles lägligt. Dock var det svårt att fotografera den mitt i vinterblåsten. 

Även om sjalen skulle vara en julklapp och därför hemlig tills Dopparedagen så vet jag att den framtida bäraren fick den redan igår och var nöjd med leveransen. :)

Kolla gärna in de tidigare sjalarna jag gjort HÄR och HÄR. Där finns mer information om material och mönster. 

/Ulrika 

The cowl before you

Jag har stickat i världens snyggaste garn, om du frågar mig - Crazy zauberball olive.

Och vad har jag då stickat, jo en cowl, en liten halsduk om man så vill. Mönstret kommer du att kunna hitta som gratismönster här på bloggen och på Ravelry.

Eftersom garnet är så otroligt fint, ville jag inte sticka strukturer som förvirrar. Så jag har valt att göra en lång mudd i mosstickad resår.

Det här är verkligen ett användbart plagg, speciellt nu när snön faller och kvicksilvret vandrar neråt i termometrarna. 

Jag har valt gula knappar, eftersom jag ville att knapparna skulle synas ordentligt. Dessutom gjorde jag inte mindre än nio knapphål, just för att knapparna ska få bli den där detaljen ögonen fastnar vid.

Och visst blir man både lite snyggare och lite galnare i den?

//Annika

Fair Isle cardigan

Nu är den, min Fair Isle cardigan från Vogue Knitting, äntligen klar klar KLAR!

Koftan har, som titeln avslöjar, ett färöiskt mönster och är, som många koftor från Färöarna och Island, stickade i ett stycke. Vilket betyder att koftan har klippts upp för ärmarna, hals och knäppning och att koftan helt saknar sömmar.

(Det där med att klippa i ett stickat plagg är mer läskigt innan, vid blotta tanken på vad som skulle kunna hända, än efter själva klippandet. Det här var inte sista gången kan jag lova)

En bild av koftan bakifrån, där trekvartsärmen syns.

Jag har valt bruna skinnknappar och satsat på ett par extra knapphål, vilket jag tycker blev riktigt bra.

En detaljbild av knappraden. Och nej, knapparna är inte snett isydda. :-)

En insida säger en hel del om det stickade plagget (och kanske en del om stickaren också) i alla fall tycker jag om att kika in i plagg och här får ni en bild in i min kofta. Det ni också får se är den klippta kanten med en virkad låsning.

Så nu är det bara att finna tillfällen när jag kan bära kreationen. Hur det än är har den lärt mig mycket och jag har fått inspiration till nya framtida skapelser.

Pustar ut och suger på karamellen en stund. 

//Annika

Fair Isle cardigan

Stickar man i ull bör plagget blockas för att få den form som eftersträvas. I mitt fall skulle annars koftan bli bullig och lite oformlig, vilket skulle vara trist efter alla timmar som är instickade i objektet. 

Så här ligger den nu, uppspänd och förhoppningsvis lite plattare efter en natt under våta handdukar. 

En närbild på de "apelsinskivor" som är koftans mönster.

Så nu väntar bara knappmontering och fotografering... snart, snart.

//Annika

Alvars ullmössa

För två år sedan gjorde jag min första ullmössa, och jag är säker på att jag inte gjort min sista. Denna är bara en på vägen! Alvar har nämligen blivit ekiperad inför vintern och vad jag förstått så har mössan blivit flitigt använd sedan överlämnandet. 

Jag har använt mig av tjockt ullgarn, i det här fallet restgarner av Drops Eskimo, och virkat med virknål 8 mm. 

Så när kommer vintern då?

Och så här ser toppen ut. Toppen varifrån allt börjar. 

/Ulrika 

Mosters Brambles

Klart moster ska ha en mössa! Om du hängt med på bloggen känner du igen mössan. Jag har gjort den förut till Gudrun, Monica och till mamma och den här gången blir det, som redan sagts, till moster. Den är stickad i grå alpaca med stickor 3,5. Och det går inte att INTE (dubbelnegation, jag vet!) gilla mönstret. 

Titta bara på den här toppen!

/Ulrika