Gudrun och Barndom

Det här inlägget innehåller inte bara ett utan två projekt, av den enkla anledningen att båda blev klara under julledigheten och att båda kunde fotograferas på samma gång. 

Först ut är vantarna Gudrun av Maria Lärkäng, paret är en beställning. Fröken I hade sett vantarna någonstans på internet och frågade om möjligheten fanns att jag kunde sticka dem. Givetvis kunde jag det och mottagaren har flera gånger uttryckt sin tacksamhet. :)

Paret är stickade i Drops Fabel, färgerna svart och sunset, ett nystan per färg. Eftersom jag känner fler som stickat dessa visste jag redan innan att de kan bli stora i storleken, så jag har medvetet stickat dem fast med stickor 2,5. 

Andra projektet ut är Barndom av Stephen West, en KAL som några i min stick-och fikagrupp har gjort. Jag har använt mig av tre färger (i mönstret finns möjligheten att välja en annan variant med två färger) den vita och den gula är Pickles merino tweed och den grönbruna är Crazy Zauberball från Shoppel wolle. Sjalen har redan, flera gånger, kommit väl till pass denna vinter. 

Så god fortsättning på det nya stickåret! 

//Annika

Barndom - en KAL

Som ni vet så stickar jag tillsammans med världens bästa stickgäng, si så där, en gång i veckan. Emellanåt så brukar vi köra en KAL, en knit-a-long. Barndom av Stephen West var den här gången föremål för densamma. Alla som varit delaktiga i KAL:en har gjort helt fantastiska varianter av Barndom. Om en vill göra min variant så ska du välja följande garner: Pickles merino tweed i färgen Melk, Zauberball crazy i Arroyo 1660 samt Malabrigo sock i färgen 812 Chocolate Amargo. 

/Ulrika 

Good vibes

Inget projekt är klart innan det är fotograferat, vilket betyder att Good vibes shawl av Nadia Crétin-Léchenne nu är klar, på riktigt. 

Sjalen är stickad i Drops Alpaca, i färgerna gulgrön och natur. Personligen gillar jag färgerna skarpt, men inser att garnet i sig inte är det optimala i en sjal. Dels är garnet lite stickigt, dels är det tungt och beter sig lite för elastiskt för min smak. Garnet är visserligen mjukt och varmt, men till nästa sjal väljer jag ett annat garn. 

Även om jag inte är helnöjd med garnet till sjalen, kommer jag att använda denna mycket värmande kreation. Det är ju trots allt en bra bit av vintern kvar.

HÄR kan ni se ytterligare en Good vibes!

//Annika

Good vibes shawl

Jag fick ett sticktips av min syster. Tipset var sjalen Good vibes av Nadia Cretin-Léchenne. Eftersom jag ville sticka den genast, så fick mitt knappa garnlager bestämma vad det skulle bli för färger och kvalité. Det föll sig så att färgerna blev snarlika de som fanns i mönstret. Tänk vad lite restgarner från en kofta för länge sedan kan bli. :) Garnet är Drops Alpaca i lingul och naturvit, ca 100 g var skulle jag tro. 

Jag har stickat med rnundstickor 4 mm, men efter blockning fick jag ändå inte de rätta måtten. På vidden fattas det ca 15 cm mot vad mönstret anger. Egentligen gör det inte mig så mycket, trots att jag föredrar långa sjalar som går att vira flera varv rund halsen. 

Här följer några fler bilder på hur sjalen blev: 

/Ulrika 

Annis Semele

Att dela rum på sin arbetsplats innebär inte bara samtal rörande arbetet, det kan också innebära stickbeställningar.

Anni, modellen, tillika nybliven ägare av sjalen, hade en tid funderat över att hon ville ha en sjal. Och en dag, på ett tåg mot Karlstad bestämde hon sig för Semele, en vit. 

I stickvärlden känner många till designern Åsa Tricosa och hennes alster. Just denna sjal, Semele, är just hennes design. 

Anni hade redan innan bestämt vilket garn som passade, Malabrigo Lace i färgen Natural. Ett lysande val! Supermjukt, tunt och alldeles alldeles underbart!

I ursprungsmönstret föreslås ett något grövre garn, men ett grannare som detta gör sjalen ännu lite mer klassisk på något sätt, tycker jag. Stickor 3,5 mm har använts.

Eftersom sjalen stickas från sida till sida bestämmer en själv när mitten ska vara. Annis sjal är kring 170 cm lång, vilket gör att hon med lätthet han bära den i i två varv om hon vill.

Semele har en spetskant runt om och fylld med ett slätstickat parti.

Nu håller jag tummarna för att Anni är nöjd med sin sjal, jag är i alla fall nöjd med hennes sjal!


//Annika

Marias Frisson

Det är inte första, inte heller andra utan tredje Frisson jag stickar. Ett till synes enkelt mönster, men omåttligt populärt och snyggt. 

Ni som följer bloggen vet att det är Brittany Wilson som har designat mönstret, vilket går att hitta här bland annat. 

Precis som till mina andra Frisson-sjalar har jag använt mig av det supermjuka garnet Malabrigo Lace, men denna gång i färgen Rhodesian. Färgen kommer att passa min kollega Maria, som beställt sjalen, utmärkt! (håller givetvis tummarna för att hon ska gilla den, men inte för hårt så att stickningen blir lidande)

Så hur mycket garn gick det då åt, kanske du frågar dig. Jo, till denna sjal, som möter drygt 2,5 meter, gick det åt precis två härvor á 50g, vilket betyder någonstans mellan 850 till 900 meter. Eftersom garnet är ojämnt spunnet så kan det faktiskt vara både längre och kortare distans. 

Lägg dessutom märke till den ojämna färgningen - me like! 

Så jag passar på att tjyvbära sjalen en stund, för i morgon ska den få sin rätta ägare. 

//Annika

Campside i Cascade

Jag vet inte hur jag ska förklara det här med sjalar. Det är bara så sataniskt kul att göra och att ha dem. Det spelar liksom ingen roll om de är komplicerade eller väldigt enkla, som min senaste , Campside en design av Alicia Plummer. Och ja, visst är den grön. Det verkar faktiskt som att jag fastnat i en grön period av mitt liv. Det är bara snyggt, så är det. 

Jag har använt mig av garnet Cascade i färgen Granny Smith och stickat med stickor 4,5 mm. Det gick åt ungefär 2,5 härva. 

Jag gillar den superenkla designen med ett hålmönster som blir tätare och tätare, och jag har redan börjat att göra en till...

/Ulrika 

Frisson i Rhodesia

Jag och Brittany Willson, designern till denna sjal, har väl inte direkt matchat våra årstider när hon skriver att "Frisson is that moment of excitement and joy that it will soon be time for sandals and sundresses". Här i min del av världen är det just nu höst, men för den skull tycker jag inte att Frisson passar dåligt, snarare tvärt om. För bara 4 USD kan du köpa mönstret till den här sjalen, Frisson, på Ravelry. Till skillnad från det rekommenderade garnet i mönstret har jag stickat sjalen i Malabrigo lace i färgen Rhodesian med stickor 3,5. Jag använde mig av två härvor, vilket tillsammans blev 100 g. Malabrigos garner är helt fantastiska. :)

Jag valde dessutom att göra tre extra points då jag tyckte jag ville ha den lite längre och bredare. Det var inte svårt att räkna ut hur man skulle göra då hela sjalen följer ett och samma mönster för ökningarna. Jag valde också att göra en avmaskning som var väldigt stretchig så att sjalen skulle kännas elastisk. 

Stora partier består av rätstickning så detta är en sjal som även en nybörjare skulle kunna ta sig an. 

Sjalen blev lång, väldigt lång, jag har inte mätt den, men den är en bra över två meter. 

/Ulrika

Shady Lady

Något en aldrig kan få för många av är väl ändå sjalar?! Och jag är, eller har inte varit, någon sjalstickerska, men det lär det bli ändring på. Det har verkligen varit vansinnigt roligt att se denna Shady Lady växa fram. Marisa Hernandez design, ett gratismönster från Ravelry. 

Och garnet är helt fantastiskt att sticka sjalar i, Madeleine Tosh, Candlewick lace. Tvåtrågigt och superfint, jag rekommenderar det verkligen till alla som vill sticka i något tunt, fint och härligt gult. 

Som sagt, det där med att sticka sjal har verkligen gjort mig sugen på att göra en till. Undrar vilken det blir...

//Annika

Dew Drops Shawl under blockning

Under sommaren har det inte blivit så mycket stickat. Egentligen har jag bara färdigställt ett par sockor (De kommer på bild så snart någon kan hjälpa mig att fotografera). Så sticksuget var rejält uppdämt när jag för knappt två veckor sedan letade igenom min garnlåda på jakt efter något att sticka en Dew Drops Shawl i.  Jag hittade ett två trådigt ullgarn från ICE och JÄDRANS vad roligt det var att sticka. Det gick så snabbt att jag i går kväll kunde blocka sjalen. Så just nu ligger den på mitt köksgolv också i väntan på att bli fotograferad. :) 

/Ulrika 

Karins döskallesjal

Jag har gjort det igen! Jag har virkat ännu en döskallesjal. Denna gång till en gammal kollega. Det är alltid lika kul att få hjälpa till med tillverkningen av olika plagg. Jag hänvisar dock denna gång till de andra sjalarna för detaljerad information om hur du gör dem och vilket garn jag använt. 

/Ulrika

Emelies döskallesjal

För ca tre veckor sedan fick jag en förfrågan om att att göra en döskallesjal i julklapp till en nära bekant. Svaret var givet. Klart jag ville göra det! Då jag oftast stickar är det väldigt roligt att bryta av mig virkning. Denna beställning kom alldeles lägligt. Dock var det svårt att fotografera den mitt i vinterblåsten. 

Även om sjalen skulle vara en julklapp och därför hemlig tills Dopparedagen så vet jag att den framtida bäraren fick den redan igår och var nöjd med leveransen. :)

Kolla gärna in de tidigare sjalarna jag gjort HÄR och HÄR. Där finns mer information om material och mönster. 

/Ulrika 

Sannas döskallesjal, completed!

Döskallesjal verkar vara grejen. Det började med Camillas och följdes upp av Malins och denna är den senaste i raden, Sannas.

Drygt 90 små döskallar finns över den relativt breda sjalen, 170 cm från spets till spets. 

Sjalen är virkad i Drops Lace, Inoxal 2,5 mm och är fantastiskt rolig att arbeta med. 

Här är en närbild på en av skallarna. 

/Ulrika 

Malins döskallesjal, completed!

Direkt efter att jag publicerat bilderna på Camillas döskallesjal för några veckor sedan hörde en av mina vänner av sig och frågade om jag inte kunde tänka mig att virka en även till henne, och svaret var givet: Självklart! :)

Så 170 cm senare, med drygt 90 döskallar, står jag alltså i regnet och förevigar kreationen som är virkad i svart Drops Lace med 2,5 mm virknål, och känner mig väldigt nöjd. 

Här är en detaljbild på dödskallarna. 

 Jag har utgått från detta mönster när jag virkat sjalen. 

Och så blev det lite äkta svensk sommar till slut... :)

/Ulrika 

Camillas döskallesjal, completed!

För cirka tre veckor sedan började jag virka på denna sjal och i förrgår gjorde jag den sista maskan. Efter blockning och en snabb fotografering så är den faktiskt, i skrivande stund, på väg till Vingåker med hjälp av Postens tjänster.  

Från spets till spets så blev den ungefär 170 cm, vilket räcker för att vira den ett varv runt halsen och dessutom kunna knyta den.

På hela sjalen är det drygt 90 döskallar. 

Sjalen är virkad med svart Drops Lace med virknål 2,5 (Inoxal)

Här är en deltaljbild av skallarna. Och om du vill veta hur du gör dessa, kan du kika in här.