Cowl för svensk sommar

I garnet Cacao från Teetee, färg 1995, har jag stickat en sommarcowl, för den svenska sommaren vill säga. Ni vet till de där sommarkvällarna när en kanske inte vill dra på en kofta, men det är lite skönt med något runt halsen eller över axlarna. 

Detta är ett superenkelt mönster som bygger på resårstickning (1rm, 1am) hela cowlen runt. Jag la upp för att stycket, eller tuben, när den blev klar, skulle mäta 1,5 meter, men den blev något längre (på bilden bär jag den i tre varv). Sen var det bara att sätta igång stickandet i det här fallet med stickor 8. Runt, runt, runt...

...tills garnet tog slut, då mätte det stickade dryga halvmetern, vilket visade sig vara en perfekt bredd. 

Vill en inte bära cowlen, på det klassiska sättet, vilken bilden ovan visar, kan en alltid dra upp den över huvudet...

...eller fälla ner den över ryggen. 

Jag är i alla fall redo för sommaren! Är du?

//Annika

Achilles Heal

Ibland när en är mellan projekt, inte vet riktigt vad nästa lite större ska bli eller måste ha något lite snabbt på stickorna är sockor perfekta att ta till. Jag hade en tid sneglat på mönstret Achilles Heal av designern Lucia Light och plötsligt kom chansen.

Detta är ett par sockor med instickad häl, där själva formningen av hälen sker under foten som bildar ett fint mönster där.

Valet av garn föll på Crazy Zauberball från Schoppel Wolle, färgen heter Papagei och är verkligen en galen blandning av en massa härliga färger. Jag är egentligen inte helt överens med självrandat garn, men detta är helt fantastiskt och finns förstås även i andra färgkombinationer. 

Här syns den instickade hälen från sidan, hälen, och sockan i sig, blir verkligen spännande med garnvalet, tycker jag. 

Jag valde att göra en helt vanlig tå genom att dra samman de sista maskorna, men så här i efterhand hade en kitchener stitch varit strået vassare.  

Tanken var att dessa sockor skulle tillfalla undertecknad, men hon hade inte tillräckligt fylliga fötter visade det sig. Så sockorna är nu donerade till en lycklig ägare. Varsågod Tomas! :)

//Annika

Amanda och Emelies koftor med veck, part 7

Under de senaste veckorna har jag verkligen varit idog och alldeles nyss så blev båda vänsterframstyckena färdiga. Tjoho! :)

/Ulrika 

Marias Frisson

Det är inte första, inte heller andra utan tredje Frisson jag stickar. Ett till synes enkelt mönster, men omåttligt populärt och snyggt. 

Ni som följer bloggen vet att det är Brittany Wilson som har designat mönstret, vilket går att hitta här bland annat. 

Precis som till mina andra Frisson-sjalar har jag använt mig av det supermjuka garnet Malabrigo Lace, men denna gång i färgen Rhodesian. Färgen kommer att passa min kollega Maria, som beställt sjalen, utmärkt! (håller givetvis tummarna för att hon ska gilla den, men inte för hårt så att stickningen blir lidande)

Så hur mycket garn gick det då åt, kanske du frågar dig. Jo, till denna sjal, som möter drygt 2,5 meter, gick det åt precis två härvor á 50g, vilket betyder någonstans mellan 850 till 900 meter. Eftersom garnet är ojämnt spunnet så kan det faktiskt vara både längre och kortare distans. 

Lägg dessutom märke till den ojämna färgningen - me like! 

Så jag passar på att tjyvbära sjalen en stund, för i morgon ska den få sin rätta ägare. 

//Annika

Amanda och Emelies koftor, part 6

Jodå, visst är det det andra bakstycket som är färdigt. 

/Ulrika 

Carinas Frisson

Mitt under pågående kalas kommer frågan: Du den där sjalen... Stickar du en sådan på beställning? Och visst gör jag det. Så här är den -välkomna Carinas Frisson!

Frisson, designad av Brittany Wilson, är eller har blivit en favorit. Det är en enkel sjal som bygger på rätstickade partier med hålmönster och flikar. Elegant, enkel och galet snygg.

Jag har väntat en aning med att lägga upp bilderna, men nu när den är levererad och nagelfaren av både ägaren och proffsstickare finns inte längre några hinder. 

Ägarinnan, Carina, ville prompt ha en grå sjal, men som ni ser var det en annan färg som lämnade garnbutiken. Garnet är givetvis Malabrigo lace och färgen heter Olive. Jag har visserligen aldrig sett några oliver i den här nyansen, men den är superfin i vårsolen. 

Jag hoppas att Carina kommer att vara lika nöjd som jag är!

Vill ni kika på flera Frisson så tryck med fördel HÄR och HÄR.  

//Annika

Amanda och Emelies koftor med veck, part 5

Jo då, visst är första bakstycket färdigt. :)

/Ulrika 

Gudrun II

Lite grann i smyg har jag stickat ännu ett par Gudrun. Mina förra par var jag inte helt nöjd med, men denna gång har jag fått till dem precis som jag ville. Vantarna har jag skickat till en av mina absolut bästa vänner och de damp ner med posten igår, varför jag nu kan visa hur de ser ut. Det skulle ju liksom vara en överraskning. Och om man ser till meddelandet jag fick efteråt så fick det önskad effekt: 

"Men! Vad glad jag blir. Typ de snyggaste vantarna!!! Kramkramkram på dig. Åh! Hihi Åh!!! :)"

Jag har stickat med strumpstickor 2,5 mm med ett garn jag inte riktigt vet vad är, det vita, då det redan var nystat och Fame Trend som bakgrundsfärg. Jag tycker det är snyggt när det skiftar i färgen. dessutom blir det väldigt roligt att sticka. 

Vantmodellen har ganska långa muddar vilket jag tycker är skönt så det inte uppstår en glipa mellan jackan och handen, dock vet jag att fler av mina stickvänner, ja vi har ju stickat Gudrun i en KAL, har bytt ut mudden till en lettisk fläta eller gjort andra förändringar med den. Det blir också väldigt snyggt. 

Vantmodellen har mönster precis över allt. Till och med på insidan av tummarna och handflatorna. Nu hoppas jag att vantarna kommer till användning inte bara i kampen mot kylan...

/Ulrika 

Amanda och Emelies stickade koftor med veck, part 4

Ett stickkafé i söndags gjorde att den första koftans bakstycke byggde på en hel del, vilket är bra då arbetet börjar igen efter ett par veckors ledighet. Nu gäller att hitta stunder för att sticka på kvällarna istället, men många bäckar små...

/Ulrika 

Amanda och Emelies koftor med veck, part 3

Jag gillar att göra saker samtidigt som jag stickar. Ljudböcker och TV är några saker som fungerar strålande. Så igår blev det stickning till Melodifestivalen (måste bara säga i detta sammanhang att Midnight boy borde ha vunnit), ett avsnitt av Gotham (för övrigt den bästa serien just nu) och i morse stickning till Lena Anderssons nya bok Utan personligt ansvar. Vilket också betyder att det är dags att byta färg och börja sticka det första vecket. 

/Ulrika