Golden Wheat Cardigan

Jag trivs i kofta, så är det! Kofta kan till och med vara världens bästa plagg.

Mitt senaste tillskott i koftsamlingen är denna Golden Wheat Cardian från designad av Veera Välimäki. 

Jag har dock ändrat lite i ursprungsdesignen, bland annat har jag satt knappar längs hela knappkanten där förlagan endast har fyra knappar överst. Jag har förlängt den något för att passa mig.

Jag har gjort en annan raglan än den föreslagna, en raglan med omslag för att skapa detta hålmönster. Idén kommer från syster Ulrika och jag är mycket nöjd med hennes idé.

Jag har dessutom gjort hela koftan i slätstickning och inte rätstickning som mönstret egentligen bygger på. Jag tycker att slätstickning gör denna kofta rätta. 

Knapparna kommer givetvis från den fantastiska knappgarderoben jag har skrivit om i tidigare inlägg. Valet föll på en vinrödbrun knapp, en färg som märks men som inte sticker ut. 

Koftan är stickad i Drops Nepal i färgen Ochra, en favoritfärg bland många som träffas på samma stickcafé som vi går på. :) Färgen går till och med ibland under benämningen "stickcafégul". 

Detta är verkligen en kofta att möta hösten i! Jag är riktigt nöjd!

//Åsp Annika

Brambles i Fårö

För ungefär två och ett halvt år sedan stickade jag en mössa till min mosters väninna, och nu efter kyla, regn och tvättar har det gått hål på den. Så pass att det inte är någon idé att reparera den. Därför har jag beslutat mig för att göra henne en ny. Och eftersom hon inte på något sätt lever i en digital värld så är det fritt fram att publicera den, trots att jag tänker mig att den ska bli en överraskning. 

Jag har använt mig av samma mönster som den förra mössan, Brambles från Knitty.com. Mönstret är egentligen en basker, men jag har gjort om den till en mössa i stället. Jag stickade den med strumpstickor 3,5 mm med ett ganska kraftigt ullgarn som heter Fårö och det gick åt drygt 100 g. Om du vill se andra garnval jag gjort på samma mössa, men du klicka på Mosters Brambles, Gudruns Brambles och Monicas Brambles. 

/Ulrika 

Wendel i Regia

En Wendel till, du gjorde ju ett par för bara någon vecka sedan? Ja, men varför inte. Jag gillade ju dem faktiskt riktigt mycket. :)

Den här gången har jag stickat dem i självrandat Regia, men med samma stickstorlek, 2,5 mm,  och samma antal maskor och varv som DE FÖREGÅENDE. Mönstret kan du hitta HÄR. 

Då garnet som sagt är självrandat så ville jag försöka få till sockorna snarlika, sockorna blev således motsatta, men med ränderna på samma ställe. Lite extra gillar jag att hälen. :)

/Ulrika  

Lisas kofta i Nepal

Så hur gick det nu då med koftan? 

Först lite bakgrund. Jag har en kompis som inte verkar ha något emot att köpa grisen i säcken. Hon är lite smått vardagsgalen på ett kontrollerat sätt. Hon frågade mig för ett tag sedan om jag inte kunde tänka mig att sticka en kofta till henne, en rätt tjock, med rätt lång hals och rätt långa muddar, för det började ju bli kallt och hon hade inte hittat någon bra dito. Som vanligt hoppar jag gärna på sådana projekt och vi började prata över nätet, eftersom vi bor på lite olika ställen av världen, hur koftan skulle kunna se ut och vara. En massa tankar, idéer och mått hit och dit, och diverse tolkningar likaså, så finns det nu en kofta att skåda för värden. Men om den ser ut som min kompis visualiserade den, det har jag ingen aning om, men jag hoppas så klart att den där grisen nog kommer att duga. 

Koftan är stickad i Drops Nepal i färgen 3608, djup röd med stickor 5 mm. Knapparna heter Hagen och är gjorda i trä och är 25 mm i diameter. 

Flätorna har jag lånat från Rosamund's Cardigan.  

Så, återigen, hur gick det med koftan? Jo, jag tycker nog att det gått väldigt bra och hoppas nu bara att koftan kommer till användning och att den passar. 

/Ulrika

Wendel i jeansblå Admiral

Jag har under hösten stickat på en kofta till en gammal kurskamrat och god vän, men då det dröjde innan jag fick knapparna till tingesten så passade jag på att starta ett sockprojekt så länge. Och den som hängt med här på bloggen under åren har ju förstått att det här med sockor är lite av min passion. Så, jag råkade visst sticka som tusan och bli klar med dessa igår kväll. :) 

Och då kanske du undrar hur det gått med koftan. Jo, det har gått alldeles utmärkt, den är faktiskt också färdig, monterad och fäst. Och jag hoppas kunna fotografera den under dagen, men jag behöver lite hjälp för att få till det.  Så förhoppningsvis kommer bilder inom kort. 

Åter till Wendel. Wendel är ett gratismönster som legat i mina favoriter på Ravelry ett tag och jag har nu fick en liten sticklucka över så var det just det mönstret som poppade upp. Jag gillade enkelheten i det och gav det en chans. HÄR hittar du mönstret. 

Samtidigt hade jag ett passande garn att använda mig av i gömmorna - Admiral från Schoppel Wolle, färgen heter 4993 Jeans. Jag stickade sockorna med 2,5 mm strumpstickor men gjorde dem något kortare än mönstret angav, dock passar de till mina 39:or till fötter. 100g (ett nystan) räckte till dessa och då blev det 15 g över när jag var färdig. 

/Ulrika 

Fit well socks i Blue Diving

Enligt bäraren av dessa sockor finns bara EN sockmodell som är något att ha, med ALLA andra modeller är det något som felar, och det är Fit well socks som drar det längsta strået i alla kategorier. Men det är inte så enkelt som att sticka i vilket garn som helt, nej, de måste även vara stickade i Crazy Zauberball. I det här fallet Blue Diving. 

Sockorna är stickade med stickor 3 mm och det går åt ett nystan á 100g för båda sockorna. 

Om jag gjort några tidigare? Ja visst. Kolla HÄR! 

/Ulrika 

Lakeside i Café Flair, completed!

Redan när jag stickade Susannas Lakeside-sockor för snart ett och ett halvt år sedan så har jag varit sugen att göra ett par till. Och när tillfället dök upp, mitt emellan två projekt, så kunde jag inte riktigt värja mig. Precis som förra gången har jag använt mig av Zauberball, ett ullgarn med polyamidfiber i sig, ett av mina favoritgarner, mest för deras sköna färgkombinationers skull. Jag valde en färg som heter Café Flair och lyckades köpa två nystan under Garnkorgens VM-rea till 25% rabatt. Tjoho! :)

Mönstret heter som sagt Lakeside, och du kan hitta det HäR! Det är väl kanske inget projekt en drar igång som nybörjare, men med lite stickrutin så skulle jag tro att de flesta klarar detta, resultatet är helt klart värt mödan. 

Jag har stickat med stickor 2,5 och gjort sockorna lite längre än vad mönstret angav. Och för den som skulle vilja göra sockan vidare, så är det inga problem att välja att sticka med lite grövre stickor. 

Jag gillar helt klart designen, inte mist att spetsmönstret delar sig och löper över vaden där sockan är som vidast. Högst upp finns en stickade kanal ifall en skulle vilja sätta i en resår. 

Under foten och över tån är sockan stickad i slätsting och tån är självklart gjord med kitchener stich, den absolut finaste tån som jag allt som oftast använder till sockor. Bara en håller tungan rätt i munnen och ser till att ingen pratar med en när det är dags att sy den, så är det inget problem. 

Och nu, vidare mot nya stickhorisonter. Det har nämligen kommit ett paket ... 

/Ulrika 

Kai- Mei i olivgrönt

En kan ju fråga sig om detta mönster aldrig blir tradigt att sticka, ni som följer bloggen vet att det har stickats ett och annat par av just denna design. Bland annat de sommargula som jag stickade för ett par veckor sedan, och svaret är givetvis nej. Dessa sockor kan stickas många gånger än.

När ett ord har en annan färg, som i ´sommargula´ovan, så går det alldeles utmärkt att klicka på det ordet och vips så hamnar ni på just det som ordet avser. I det här fallet inlägget om de gula sockorna. 

Här är en bild på paret taget uppifrån. Här syns den viktiga mönsterbården som löper från sidan av hälen och fram mot tårna. 

Kai-Mei har en helt slätstickad undersida, men det som gör sockan lite extra fin, tycker jag, syns i bilden. Det är ihoptagningen av tån i en så kallad kitchener stitch. Denna ihoptagning, eller ihopsömnad, gör att tån ser stickad ut. 

Sockorna är stickade i samma garn som de sommargula, Schoppel wolles Admiral, men i färgen Olivgrön, med stickor 2,5.

Mönstret hittar ni i boken Sock innovation (2009) av Cookie A. Ni kan även klicka HÄR för en Ravelrylänk. 

Så nu är ännu en julklapp färdig för inslagning! 

//Annika 

En fågel har viskat att ett paket från Eks lilla bod är på väg...

Amandas och Emelies koftor med veck, completed!

I februari fick jag frågan om jag kunde tänka mig att sticka två koftor från Garnstudio till mitt kusinbarn och hennes kusin efter att de sett bilder på Dinas kofta här på bloggen. Som du förstår blev svaret ja. Men två koftor tar tid, speciellt om de stickas med stickor 3,5 mm, ganska exakt 2 och en halv månad styck. Nu är de i alla fall färdiga och levererade och som det verkar så blev tjejerna nöjda med dem, till min förtjusning. :) 

Färgkombinationen är den som anges i originalmönstret. 

Mönstret i sig är ett väldigt feminint mönster som följer kroppens former. Den är stickad från sida till sida i rätstickning och vilket kan göra det svårt med längden eftersom den måste bestämmas direkt vid uppläggningen. Formen skapas med hjälp av kilar som görs med förkortade varv.

Även om koftorna är exakt likadana i grunden, medium för båda, så valde tjejerna att ha olika knappar till sina respektive. Det gör att det blir lite olika karaktär, trots allt. Knapparna har jag köpt via tyg.se och du kan hitta dem HÄR och HÄR. 

Det bör tilläggas att som tack för hjälpen så har tjejerna tagit bilderna själva. :)

/Ulrika 

Sommargula Kai-Mei till vintern

Det kanske finns fler som jag, sådana som har tankarna på julen och eventuella presenter. Hur som helst har jag en plan, inte en alltför förvånande sådan. Det kommer att ges bort sockor! 

Första paret ut, ja det kommer att bli fler, är ett par Kai-Mei från designern Cookie A och hennes fantastiska mönstersamling Sock Innovation.

Sockorna är stickade i Schoppel Wolles garn Admiral, vilket passar bra till sockor då det innehåller 75% ull och 25% nylon. Färgen heter 0580 Gul. 

Sockan är förstås avslutad med favorittån alla kategorier, kitchener stitch. Brukar ni bloggläsare inte göra denna variant bör ni genast slå upp den eller hitta ett bra Youtube- klipp, ni kommer inte att ångra er. Det blir så snyggt! 

Sockan har ett band med mönster av små fjärilar eller hjärtan över forten. 

Givetvis går sockan alldeles utmärkt att använda även på sommaren.

Just Kai-Mei har figurerat i bloggen tidigare. Titta gärna HÄR, HÄR och HÄR! 

Trevlig sommar, från ett dansgalet Malung! 

//Annika 

V Junkie i Crazy Zauberball

När socksuget gör sig påmint är det inte på något sätt illa att ha ett nystan Crazy Zauberball i färg 2254 till hands. Jag valde att göra mönstret V Junkie från Alice Yus bok SOCKTOPUS 17 Pairs of Socks Worth Showing Off. För dig som inte kollat in den boken - GÖR DET!!! :)

Sockorna är stickade med stickor 2,5 mm och jag valde att kapa längden (en omgång hålmönster) på foten då mediumstorleken som jag stickade annars hade blivit för lång. Ett nystan på 100 g gick åt för båda sockorna. 

Utmaningen för mig i detta mönster var hälen. Jag har aldrig tidigare gjort en häl med förkortade varv, men det var inte alls svårt och resultatet blev riktigt bra. Och i vanlig ordning har jag gjort en kitchener stich för tån, min absoluta favorittå. 

/Ulrika 

Persian slippers

Eftersom en del restgarner fanns kvar efter Achilles Heal, Crazy Zauberball i färgen Papagei från Schoppel Wolle,  ville jag göra ett lite mindre projekt, och en sparad favorit i Ravelry var dessa Persian slippers från designern Jenise Hope. En lite rolig, låg modell som passar alldeles utmärkt att dra på fötterna efter en barfotadag, kanske efter ett bad eller en kväll på balkongen. 

Crazy Zauberball är en verklig garnfavorit, och då ska sägas att jag har lite svårt för självrandande garner. Med detta garn får de här söta tofflorna ännu en dimension, tycker jag.

Jag stickade i den största storleken eftersom jag inte använder rekommenderat garn utan ett grannare och med tunnare stickor. Jag fick prova mig fram till rätt storlek, och efter två försök fick jag till det. 

Paret går snabbt att färdigställa och det är ett roligt projekt som en gärna kan sticka ;) mellan med. 

Det här var inte sista gången jag stickar ett par av dessa! :)

//Annika

Cowl för svensk sommar, igen.

Igår skriv visade jag upp en cowl som jag stickat i resårstickning av garnet Teetee cacao. En kvinna på Oneline Stickcafé hörde av sig och ville veta hur många maskor jag hade lagt upp. Hon hade själv en härva av samma garn hemma och ville testa att sticka en likadan tub som jag gjort. 

Så för att inte göra henne eller någon annan besviken så finns nu mönstret, även om det kan betraktas som mycket lätt, nu på Ravelry för alla som vill testa att göra denna cowl, VARSÅGODA! 

Cowlen har dessutom blivit mer internationell och heter numer Cowl for the Swedish summer. 

Lycka till! //Annika

Cowl för svensk sommar

I garnet Cacao från Teetee, färg 1995, har jag stickat en sommarcowl, för den svenska sommaren vill säga. Ni vet till de där sommarkvällarna när en kanske inte vill dra på en kofta, men det är lite skönt med något runt halsen eller över axlarna. 

Detta är ett superenkelt mönster som bygger på resårstickning (1rm, 1am) hela cowlen runt. Jag la upp för att stycket, eller tuben, när den blev klar, skulle mäta 1,5 meter, men den blev något längre (på bilden bär jag den i tre varv). Sen var det bara att sätta igång stickandet i det här fallet med stickor 8. Runt, runt, runt...

...tills garnet tog slut, då mätte det stickade dryga halvmetern, vilket visade sig vara en perfekt bredd. 

Vill en inte bära cowlen, på det klassiska sättet, vilken bilden ovan visar, kan en alltid dra upp den över huvudet...

...eller fälla ner den över ryggen. 

Jag är i alla fall redo för sommaren! Är du?

//Annika