Jag har haft ett par raggsockor som min mormor stickade till mig för säkert trettio år sedan och den här veckan fanns det inte längre något hopp om en fortsatt existens för dem. För att fylla dess funktion, ja jag brukar skrinna en del, så har jag fixat ihop ett par nya av garner jag för länge sedan glömt att jag hade i gömmorna. Så nu ska jag väl hålla mig varm om fötterna ute på isen.
/Ulrika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar